På onsdag är det planerat att Lilja ska gå en ny genomgång hos Therese. Det ska bli spännande att se skillnaden efter ett år men samtidigt jobbigt och veta det som är dåligt. Oftast är det något litet som måste fixas eller så är det jag som har gjort något fel med stretchingen. Som hundägare känner man sig rejält sämst när man inte har kunnat göra det allra bästa för sin fina vän. Men jag försöker tänka att det är svårt att vara perfekt och att det är istället bra att vi är där och rättar till det som ska rättas till. Jag är duktig på att slå på mig själv tyvärr, bättring!